HälsoVägvisaren Annettes Hemsida
Allergi, Överkänslighet och Astma

Allergier ökar allt mer
Risken för att ett svenskt barn ska få någon form av allergi har ökat från 1% till 40% under de senaste hundra åren. Mer än var tredje var i västvärlden lider idag av allergi eller annan överkänslighet. Det finns olika teorier kring varför allergier ökar, bland annat anses en orsak vara att vi har der för rent i västvärlden.

 

Det finns en svensk studie som visar att barn som växer upp i en Antroposofisk miljö och går i Waldorfskola, har bara hälften så stor risk att få allergi och astma som barn som går i en vanlig kommunal skola. Det är inte klart vad det är som orsakar denna stora skillnad men det kan vara flera faktorer. Bland de Antroposofiska barnen vaccineras knappt vart femte barn och de få också betydligt färre antibiotikakurer. Barnen ammas längre och sex av tio barn äter mat som konserverats med mjölksyrabakterier, vilka är viktiga för tarmens bakterieflora. (1)

 

Enligt Finländska forskare är mjölksyrabakterierna viktiga för att förstärka tarmarnas försvarsmekanismer och förhindrar uppkomsten av inflammationer i tarmen. Enligt deras studie uppkommer allergier efter en tarminflammation som sedan övergår i eksem och ibland till astma. (2)

 

Immunförsvarets celler finns till 80 % i tarmområdet
En frisk tarmslemhinna skapar en skyddande barriär mellan tarmen och blodet. Hos små barn är tarmslemhinnan mer genomsläpplig än hos vuxna, men även vuxna kan ha en tarm som släpper igenom onormalt stora molekyler, man har då en så kallad läckande tarm. Dessa stora molekyler kan sedan tränga ut i blodbanan där de aktiverar immunförsvaret och orsakar allergiska symtom eller inflammatoriska sjukdomar. Om man har mycket med infektioner, svullna slemhinnor, ont i magen ökad sekretutsöndring och irriterade luftvägar kan detta vara ett tecken på att immunförsvaret är kroniskt irriterat, detta beror på att tarmen och kroppens avgiftningsfunktion är belastat. (3) 

 

Det är skillnad mellan allergi och överkänslighet
Vid allergi kommer reaktionen snabbt efter kontakt med allergenet, medan det vid överkänslighet blir en fördröjd reaktion. Allergi kan upptäckas genom IgE-test / RAST och pricktest.


Mat som det är vanligt att få allergiska reaktioner av är:

  • Jordnötter, nötter
  • Ärtor
  • Äggvita
  • Fisk, skaldjur
  • Mjölk (vanligt hos barn med eksem)
  • Soja

Andra allergener:

  • Pollen
  • Kvalster
  • Pälsdjursallergi  

Symtom på allergiskreaktion

  • Att svullna upp i halsen eller få svårt att andas
  • Astma
  • Hudutslag som nässelutslag eller atopiska eksem
  • Röda irriterade och rinnande ögon
  • Vattenklar rinnsnuva, nästäppa
  • Kroniska bihållsinflammationer eller rhinit (inflammation av nässlemhinnan)

Överkänslighet
Många människor får inte en omedelbar reaktion mot det de överkänsliga mot, utan får andra subtila symtom som kan börja så sent som 24 timmar efter att man ätit maten. Vid överkänslighet ser man inget på en allergitest som visar IgE-reaktioner. Det är lättare för kroppen att läkas vid en överkänslighet än vid en allergi. Genom att man upptäcker vad som orsakar överkänslighetsreaktionen och att man sedan utesluter det från maten eller från närmiljön, så kan besvären minska. När tarmen får vila från det som ger besvär, får den möjlighet att läkas även om det kan ta lite tid. Detta gör att man senare kan börja äta den mat man tidigare var överkänslig mot, men inte varje dag. Genom att rotera kosten så att man inte äter det som orsakar en reaktion mer än högst var fjärde dag kan kroppen för det mesta klara detta. (4)

Symtom vid överkänslighet kan vara:

  • Huvudvärk och migrän
  • Återkommande öronvärk och krupp
  • Trötthet
  • Depression
  • Ångest och oro
  • Hyperaktivitet hos barn
  • Återkommande munsår
  • Muskelsmärtor och ledsmärtor
  • Reumatism
  • Illamående, diarré eller förstoppning
  • Uppblåsthet i magen, magont, kroniska matsmältningsbesvär
  • Tarminflammationer

Överkänslighet är vanligast mot: 
          Komjölksprodukter (är mycket slembildande men det är lättare för många att tåla syrade mjölkprodukter och produkter av get- och fårmjölk)

  • Vete, en del klarar att använda Speltmjöl (dinkelmjöl)som är ett gammalt sädeslag, men ej de som är glutenintoleranta. Även de andra sädeslagen kan orsaka besvär.
  • Citrusfrukter, tomater
  • Soja
  • Socker, choklad
  • Sötningsmedel – t. ex. aspartam (E 951) och sorbitol (E 420) Finns i de flesta lättprodukter och tuggummi. Kan ge symtom som diarré, yrsel, migrän, förvirring, andningssvårigheter, illamående.
    (En studie visade att 43% var överkänsliga för sorbitol, bara att tugga 5 bitar ”sockerfritt” tuggummi räckte för att orsaka besvär som liknade kolon irritable)
  • Färgämnen - alla, men speciellt tartrazin (E 102) erytrosin (E127) och karmin (E120). Finns i nästan all färdig mat. Kan ge symtom som astma, nässelfeber, illamående, migrän.
  • Glutamat, smakförstärkare (E620-E625)   Finns i många buljonger och kryddor, är ett nervgift som är förbjudet i många länder. Kan orsaka symtom som stark ansiktsrodnad, smärta i ansiktet och i nacken, huvudvärk, susning och brännande känsla, illamående, kräkning, hjärtklappning, frysningar, astmaanfall. 
  • Konserveringsämnen som:

Benzoat (E210-219)
Kan ge symtom som astma, nässelfeber, huvudvärk och svullnad. Används i drycker, tuggummi, blekmedel i vitt mjöl, i vissa ostar, ingår också i hydroliserat lecitin som finns i bakverk, choklad etc.

Nitrit (E250) Nitrat (E251, 252)
Kan ge symtom som huvudvärk. Finns t.ex. i bacon, korv, salami och rökt fisk.

BHA (E320), BHT (E321)
Är antioxidanter som ska hindra härskning av fett, finns bl.a. i vegetabiliska oljor och i mat där dessa används, som i frukostflingor, hamburgare, potatis chip, bakverk. Kan ge nässelfeber och astma samt kan öka hyperaktivitet hos barn.

Sulfiter (E220-E227)
Vanligt att astmatiker reagerar på sulfiter och särskilt de som använder kortisoninnehållande mediciner. Kan även ge symtom i form av buksmärtor, diarré, eksem, svullnad i mun och ansikte, nässelutslag. Finns i t.ex. torkad frukt, fruktjuicer, frusna skivade champinjoner, frusna degar, ketchup, alkohol, alkoholfritt vin och öl, cider, gelatin, pektin och därmed i många sylter.

Tester för att hitta överkänslighetsreaktioner

Vill man ta reda på vad man är överkänslig mot kan man göra ett Födoämnesallergitest ImuPro för mer information gå in på http://www.imupro.se/  Födoämnesallergitestet är en utvärdering av antikroppar mot födoämnen som avslöjar de mer fördröjda reaktionerna, typ 3 allergi (IgG) så kallad dolda allergi.

 

Andra sätt att ta reda på vad man är överkänslig mot, är att göra Pulstestning eller använda sig av en Elimineringsdiet. Gå in på min sida om Pulstestning om Du vill veta mer om det.


Mat som påverkar allergi, överkänslighet och astma

Viss mat gör att vi producerar mer av inflammatoriska prostaglandiner som gynnar inflammationer i kroppen och därmed ökar risken för allergiska reaktioner. Mat med snabba kolhydrater har denna effekt, som:

  • Socker, godis, läsk
  • Vitt bröd
  • Alkohol

Men även:

  • Kaffe
  • Rött kött
  • Margarin, härdade vegetabiliska oljor, mättat fett

Betydelsen av rätt fett

Vegetabiliska oljor och margarin innehåller mycket Omega- 6 fettsyror. I vår moderna kost får vi i oss en alldeles för hög andel av Omega-6 i förhållande till Omega-3, vilket gör att inflammatoriska processer gynnas. Vi behöver få i oss mer av Omega-3, som hämmar inflammationer.

Omega- 3-fettsyror finns rikligt i:

  • Fet fisk som makrill, lax och sill (fiskolja)
  • Linfröolja
  • Valnötter, Pumpafrön
  • Vilt kött och från djur som är betande (kravkött), samt från Omega-3 ägg

Andra goda fettkällor är:

  • Olivolja
  • Avokado, Mandel, Nötter
  • Kokosolja och Smör  

Källor för dåligt fett är:

  • Kakor, bakverk, kex, godis
  • Potatischips, friterad mat, t.ex. pommes frites
  • Margarin, matoljor, palm och palmkärnolja, majs- och sojaolja
  • Ost, skinn från fågel

Histamin
Allergiska symtom kan minskas genom att hormonet histamin hämmas, histaminutsöndringen utlöses ofta av något man inte tål. När man har svårt att bryta ner histamin ger det symtom i form av ökad slembildningen och att det vid astma drar muskulaturen samman. Vissa livsmedel innehåller histamin och då kan det vara bra att minska eller utesluta dessa, som: Tonfisk på burk, vissa ostar, rökta köttprodukter som korv och makrill, jäst, vin och öl.

Vad som kan lindra symtomen:

  • C-vitamin sänker blodets histaminnivå, har bronkutvidgande effekt och är inflammations hämmande. Finns rikligt i svarta vinbär, gul paprika, pepparrot, broccoli, kiwi.
  • E-vitamin minskar histaminutsöndringen och är inflammationshämmande.
  • En del allergiker och astmatiker har nedsatt förmåga att utnyttja vitamin B6, tillskott ger symtomlindring liksom, vitamin B 12. B6 behövs för att kunna ta upp Magnesium.
  • MSM är ett svavelhaltigt kosttillskott som gynnar kroppens slemhinnor och som kan lindra vid astma och allergier. Även lök, vitlök, bönor, ägg och vitkål är svavelrika.
  • Magnesium har muskelavslappnande effekt och ges ibland intravenöst vid astmaanfall, hämmar också utsöndringen av histamin. Magnesium skyddar mot binjurestress och är en viktig mineral för stresshantering. Är också viktig för en frisk matsmältning.
  • Studier på Magnesium och Astma
    Studier på 30 barn i åldrarna 6-17 år med akut astma fick 40 mg/kg kroppsvikt magnesiumsulfat eller placebo under 20 minuter. Gruppen som fick magnesiumsulfat uppvisade mellan 7-14 % förbättring av luftflöde andningsvolym och vital kapacitet.
    (”Higher-dose intavenous magnesium therapy for children with moderate to severe acute asthma” Arch Pediatr Adolesc Med, 2000;154:979-983).
  • En del astmatiker kan kontrollera sin sjukdom enbart genom att dricka mycket vatten. Vatten motverkar uppkomsten av tjockt slem, drick ca ett glas vatten varje timme under dagen.
  • Det är också viktigt att vidta åtgärder för att läka tarmen.
  • Du kan läs mer om Astma i artikel på en av mina sidor om Astma, av Peter Wilhelmsson. 

    Kosttillskott
    Kom ihåg att alltid ta en multivitamin/mineral i grunden om du vill ta extra av någon vitamin eller mineral, för att öka upptaget och för att inte få nya obalanser. Allra bäst är att ta reda på hur ens mineralbalans är via en Hårmineralanalys, så att man kan balansera med vitaminer och mineraler utifrån denna, för mer information om detta läs under min sida om Hårmineralanalys.

    Källor: 
  • Bok: ”Tarmen – din hälsa” av Eva Bladh
  • Dagens Nyheter 7/4-01 (Studie i Åbo-medicinsk tidskrift Lancet)
  • Tidskriften ”Näringsråd och Näringsrön” 1999:4(2)5
  • Bok: ”Hjälp! Vad ska jag äta? Receptbok för allergiker och  candidadrabbade” av Ingrid Franzon.
  • Länk: För mjölkfri välling se www.ekogo. com

Sammanställt av:
Annette Löfman, Näringsterapeut i Lund.