HälsoVägvisaren Annettes Hemsida
Här är en artikel om Immunförsvaret ur Näringsmedicinsk Tidskrift

Förkylningar och influensatider kommer varje år. Men hur kan de bekämpas och förebyggas?

Det är en myt att förkylningar, infektioner och influensa enbart orsakas
av bakterier eller virus. Om bakterier eller virus kommer att få fäste i
kroppen beror vår kropps förmåga att skydda sig. Vissa blir lättare
förkylda än andra, människor är beroende på sitt unika hälsostatus olika
mottagliga för smitta. Den konventionella medicinen bygger på Louis
Pasteurs teori om att bakterie- och virusangrepp utifrån är det största
hotet mot hälsan.

Kroppens status viktigast
Men det sägs att även Louis Pasteur mot slutet av sin levnad insåg att
det är miljön, det vill säga kroppens status, som är viktigast. Stress,
näringsbrister och näringsobalanser, dålig kondition, otillräcklig sömn
eller vila, socker och dåliga kostvanor, bäddar för infektioner och
förkylningar. Brist på vitamin A ökar t.ex. slemhinnors genomsläpplighet
och C-vitaminbrist försämrar infektionsförsvaret. Statusen på vårt
immunförsvar är avgörande för om bakterier och virus kommer att få
fotfäste eller inte.
Generellt kan man säga att det gäller att stärka immunförsvaret. Om
kroppen är i bra allmäntillstånd klarar den mycket utan att bli
speciellt sjuk. Bäst är naturligtvis att förhindra att alls få en
förkylning. Att hålla sig i god kondition, motionera och sova
tillräckligt. Att sluta röka är t ex ett viktigt råd då flimmerhåren i
näsan och luftrören vårt första försvar mot infektioner i övre
luftvägarna. Vi vet alla att det låter enklare än vad det är att
inspirera andra till att motionera, äta bra kost, tillgodose sitt
sömnbehov och värna om sitt mentala välmående. Ett stort antal studier
visar dock just att skratt, humor, harmoni och en känsla av mening
stärker immunförsvaret medan stress och disharmoni ökar
infektionskänsligheten (1). Det kan kännas som ett visionärt mål att
arbeta för men hälsa och inre välmående är oskiljaktigt. Allt det vi
känner, tänker och gör påverkar vår hälsa.
När väl infektionerna står för dörren kommer dock inte tips om
stresshantering eller livsstilsråd att göra någon populär. Det gäller då
att veta vilka konkreta åtgärder som effektivt kan stärka olika delar av
immunförsvaret. Och det finns en mängd örter och vitaminer som kan det.

Virus eller bakterier?
De finns två olika källor till förkylningsinfektion - bakterier och
virus. Vattnig klar snuva som droppar lätt är innehåller troligtvis
virus och inte bakterier. Ibland övergår en virusinfektion i en
bakteriell infektion. Den skada som virusinfektionen gör på slemhinnor
gör att bakterier lättare får fäste. På så sätt kan ett förkylningsvirus
öka risken för följdsjukdomar som bihåle- eller lunginflammation.
Vanligaste följden bland barn är öroninflammation.
Virus är mycket mindre till storleken än bakterier och består av en
kärna innehållande arvsmassa inneslutet i ett hölje. Till skillnad mot
bakterier kan inte virus föröka sig själva. De invaderar istället
celler, övertar dess funktion och förökar sig vidare. Immunförsvaret
skyddar kroppen genom att skapa antikroppar som förintar viruset efter
att det identifierats som en fiende. Virus gäckar dock immunförsvaret
genom att de är föränderliga. Ett typiskt exempel på detta är
influensaviruset som dyker upp i något förändrad skepnad varje år. Virus
kan orsaka förkylning, influensa, vattkoppor, herpes m.m.

Enorm kapacitet

Bakterier förökar sig genom delning och många har en generationstid på
endast 20 minuter. En enda bakterie som får dela sig fritt skulle kunna
bygga upp ett klot stort som jorden inom två dygn!
Vi kan inte skydda oss från att utsättas för vare sig virus eller
bakterier. De florerar och sprider sig lätt på bussar, i skolor, på
arbetsplatser och i andra stängda utrymmen. God hygien kan minska risken
för smitta men det bästa sättet att skydda sig är att stärka sitt
immunförsvar. Eftersom de flesta blir förkylda på vinterhalvåret är det
en vanlig missuppfattning att förkylning beror på att man blivit kall.
Förklaring är istället att vi har mer närkontakt med andra inomhus
vilket ger förkylningsvirus en chans att förökas fortare. Influensa
kommer också till Sverige under just vinterhalvåret.

Kom ihåg magen

Eftersom över 70 procent av immunförsvarets celler finns i tarmregionen
är det viktigt att se till att magen fungerar bra. Kroppens första
försvarslinje mot infektioner är vår normala bakterieflora i alla
slemhinnor och då även i tarmslemhinnan. Mjölksyrabildande bakterier
ingår här som en mycket viktig komponent. Det är lämpligt att fylla på
med probiotika, det vill säga hälsosamma tarmbakterier som finns i viss
fil och yogurt, i mjölksyrejästa grönsaker eller som kosttillskott i
pulver, tablett eller kapselform.
Flera studier har visat att tillförsel av mjölksyrabakterier stärker
slemhinnornas motståndskraft mot virus samt förebygger olika typer av
infektioner. En finsk studie på närmare 600 dagisbarn visade att barn
som fick insjuknade mer sällan i luftvägsinfektioner och fick färre
antibiotikakurer än barn i placebogruppen (2).
Återkommande förkylningar kan också vara ett tecken på en oupptäckt
födoämnesöverkänslighet (3). De vita blodkropparna stannar då i större
mängd i tarmen vilket minskar antalet vita blodkroppar som cirkulerar i
blodet. Andra delar av kroppen som luftvägarna, bihålorna eller öronen
blir då mer utsatta för infektionsrisk.

Behandling

Den etablerade medicinen behandlar bakteriella infektioner med
antibiotika, men har inte mycket att komma med när det gäller
förkylningar orsakade av virus. Virusinfektioner bekämpas dels genom
vacciner och dels med virusdödande farmaka. Problemen är dock stora på
grund av föränderligheten hos virus som gör att behandlingen blir smal.
Det finns mycket vi kan göra för att förebygga förkylningar och
influensa. Det viktiga är helheten - kost, motion och välmående.
Bäst rustade för att möta vinterhalvårets infektioner är den som
dessutom har en välbalanserad näringsstatus. Om nu ändå infektionerna
får fäste finns det fortfarande möjlighet att förkorta eller helt
avbryta dem.
Vid alla feber tillstånd är det viktigt att dricka mycket. Dryck fuktar
också slemhinnorna inifrån. Ljummen söt vätska kan göra tjockt slem lite
mer lättflytande och underlätta att få upp det. Självfallet ska man ta
det lugnt och undvika hård motion.
Det finns en mängd bra näringsämnen som effektivt påverkar olika
förkylningssymtom. Vilken eller vilka som passar bäst vid ett visst
tillfälle för den enskilde individen är upp till er att bedöma.

C-vitamin
Kanske det mest kända förkylningsvitaminet av alla. Mängder med
vetenskapliga studier från mitten av trettiotalet och fram har påvisat
dess immunaktiverande egenskaper. Mest känd för forskningen på
C-vitaminets effekter är den tvåfaldiga Nobelpristagaren Linus Pauling
som under hela sin levnad framförde dess positiva egenskaper (4).
Studier har visat att höga doser av C-vitamin tydligt påverkar
aktiviteten hos de vita blodkropparna (5). Högt intag av C-vitamin har
visar sig kunna såväl förebygga som förkorta varaktigheten på redan
utbrutna förkylningar (6). C-vitamin stannar normalt i kroppen bara
några få timmar och bör därför intas i höga doser med någon timmes
mellanrum för bäst effekt.
Tillskott av C-vitamin har även visat sig kunna förebygga förkylningar
på personer med subklinisk C-vitaminbrist (7).

Echinacea

Echinacea, röd solhatt eller rudbeckia finns i en rad varianter på
marknaden. Den har under det senaste årtiondet blivit allt mer känd av
allmänheten som effektiv ört mot förkylning. Örten har både bakterie-
och virushämmande egenskaper och den stimulerar immunförsvaret och de
vita blodkropparna. Örtens effekter på immunförsvaret har visats i en
mängd internationella studier (8,9). Även en svensk vetenskaplig
dubbelblindsstudie har påvisat effekten av echinaceabehandling vid
förkylningssymtom (10). Som med de flest örtpreparat bör echinacea
användas under en begränsad tid för bäst effekt.

Fläder

Fläder har sedan länge använts som ett medel mot förkylning, hosta och
övre luftvägsinfektioner. Redan på Hippokrates dagar användes mogna
fläderbär mot förkylningssymptom och influensa. Flera nyare studier på
ett fläderbärsextrakt utvecklat av en israelisk virulog har visat sig
vara mycket effektivt mot olika influensastammar samt vid behandlig av
förkylningssymtom. Fläderbär innehåller ett ämne som gör det omöjligt
för influensaviruset att tränga igenom cellernas väggar och det stoppar
på så sätt upp första steget i virusinvasionen. Mycket intressant är att
fläderbärsextraktets verkan inte påverkas av föränderligheten hos
virusstammarna.
Dubbelblind placebo-kontrollerade studier som hittills genomförts
bekräftar att om fläderbärsextrakt tas vid första symptomen på influensa
tycks infektionen kunna bromsas upp och vara över inom 2 ? 3 dygn
(11). Även fläderblom är välkänt för användning vid förkylning men ska
inte blandas ihop med det förstnämnda. Te gjort på fläderblom har bland
annat svettdrivande egenskaper.

Vitlök

Vitlök är ytterligare en välkänd infektionshämmare. Vitlök har använts
genom historien för att stärka immunförsvaret och motverka virus- och
bakterieinfektioner. Redan 1858 påvisade Louis Pasteur vitlökens
antibakteriella egenskaper. Vitlök har dock utnyttjats långt tidigare.
Arbetarna vid Cheops-pyramiden för 5000 år sedan fick vitlök (samt
vanlig lök och rättika) för att hålla sig friska och prestationsdugliga.
Vitlökens antibiotiska verkan tillskrivs ett ämne som heter Allicin.
Det finns studier och undersökningar från hela världen som påvisar
vitlökens effekt mot sjukdomsframkallande mikroorganismer såväl mot
bakterier (12), virus (13) och även parasiter. Vitlök stimulerar flera
olika delar av immunförsvaret som tillsammans förbättrar kroppens
motståndskraft. Vitlök innehåller dessutom mineraler som selen och zink
som i sim tur också stimulerar immunförsvaret. Som flera andra nämnda
örter har vitlöken fler användningsområden som inte nämns här.

Astragalus

Astragalus hör till de mest använda immunstärkande kinesiska örterna och
verkar mot både virus och bakterieinfektioner. Växten har innehåller en
mängd immunstimulerande och reglerande aktiva ämnen. Flera enskilda
ingående ämnen har påvisats stärka immunförsvaret men dess sammanlagda
verkan i örten ger en än större effekt. Astragalus stimulerar bildning
av vita blodkroppar - lymfocyter och makrofager. Det är en
allmänstärkande ört som kan förebygga och underlätta vid virus- och
bakterieinfektioner (14).

Propolis

Även propolis, bestående av kåda från barrträd som samlats in och
bearbetats av bin, har använts som naturläkemedel i tusentals år. Ett
flertal studier visar på dess starkt bakterie- och virushämmande effekt.
Det verkar också lokalt inflammationshämmande och är effektivt mot
bakteriella infektioner som luftvägsinfektioner, bihåle- och
öroninflammationer (15). Man vet att propolis är immunstimulerande men
hur det närmare påverkar immunförsvaret är ännu inte känt

Zink

Zink har virusdödande egenskaper. Studier av den prisbelönte amerikanske
forskaren Cousins visar att zinktillskott såväl snabbt som effektivt kan
hämma redan påbörjade virusinfektioner (16). Flytande zink eller
sugtabletter med zink kan lindra halsont och motverka virus i halsen.
Många i Sverige har låga zinknivåer och skulle kunna förbättra sitt
virusskydd med hjälp av zink. Man bör dock komma ihåg att det viktigaste
är en balanserad mineralbalans då för höga nivåer av zink istället kan
öka risken för bakteriella infektioner (17).

Timjam

Timjan används traditionellt vid hosta och infektioner i över
luftvägarna. Det är bakteriehämmande, har en slemlösande effekt och det
stimulerar flimmerhårens rörelse (18). Timjan innehåller en stor mängd
eteriska oljor som har antiseptisk verkan, de dödar bakterier och löser
upp segt slem. Exempel på andra örten med stora mängder eteriska oljor
är rosmarin, eucalyptus och pepparmynta. Te på någon av dessa kan vara
välgörande för ömma halsar.

Pau D´arco

Pau D’arco trädets bark har såväl virus som bakteriedödande egenskaper
och fungerar stärkande för immunförsvaret (19). Trädet går även under
namnet, LaPacho, Taheebo eller Ipe Roxo.
Det finns en mängd fler örter och näringsämnen som kan förebygga och
påverka utvecklingen av virus och bakterieinfektioner. Örter som
ingefära, lakritsrot, una de gato, ginseng, kanel, altearot,
citronmeliss, kvanne mjölon, aloe vera, isop, kungsljus mm mm Det finns
dessutom en uppsjö av huskurer där olika terapiformer och näringsämnen
kombineras för att stimulera immunförsvaret.
Många människor känner sig trötta en lång tid efter de genomgått
särskilt influensa. I dessa fall kan man tänka på att ge allmänstärkande
näring som t ex Ginseng, Astragalus, Ginko Biloba, eller Rysk rot.
Men framför allt - förebygg!

Kristina Kallur är utbildad
näringsteraput och homiatriker.
Hon är verksam på EkoGo i Falun.
Hon kan nås på tel: 023-158 80.

Referenser:
1. Susanna Ehdin, Den självläkande människan, Forum 1999.
2. Hatakka K, Savilahti E, Ponka A, Meurman JH, Poussa T, Nase L,
Saxelin M, Korpela R., Effect of long term consumption of probiotic milk
on infections in children attending day care centres: double blind,
randomised trial, BMJ 2001;322:1327.
3. Susanna Ehdin, Mat för den självläkande människan, Forum.
4. Linus Pauling, Vitamin and the common cold, W H Freeman, USA 1970.
5. Goodman Sandra, Vitamin C, The master Nutrient, Keats Pub New Canaan,
USA 1991.
6. Hemila, Harri, Does vitamin C reduce symptoms of the common cold? ? A
rewiew of current evidence, Scand Jour of Infectious Diseases,
1994;26:1-6.
7. Harri Hemilä, Vitamin C intake and susceptibility to the common cold,
Department of Public Health, University of Helsinki, Finland. Br J Nutr,
1997 Jan, 77:1, 59-72.
8. Hoheisel O et al; Echinagard treatment shortens the course of the
common cold: a double-blind placebo-controlled clinical trial, Europ J
Clin Research 1997;9:261-268.
9. Parnham MJ; Benefit-risk assessment of the squeezed sap of the purple
coneflower (Echinacea purpurea) for long-term oral immunostimulation,
.Phytomedicine 1996;3:95-102
10. Brinkeborn RM, Shah DV, Degenring FH, Echinaforce and other
Echinacea fresh plant preparations in the treatment of the common cold.
A randomized, placebo controlled, double-blind clinical trial,
Phytomedicine. 1999 Mar;6(1):1-6.
11. Thom E, Wollan T, Randomised study on the efficacy of an oral
elderberry extract in the treatment of influenza A and B infection,ej
publicerad ännu, referens Prosana 2000; 4:12-13.
Department of Virology, Hebrew University-Hadassah Medical School,
Israel, Altern Complement Med 1995 Winter;1(4):361-9.
12. Jonkers et al, Antibacterial effect of garlic and omeprazole on
Helicobacter pylori, J Antimicrob Chemother 43(6):837-839.
Sasaki et al, Antibacterial activity of garlic powder against
Ecsherichia coli 0-157, J Nutri Sci Vitaminol 1999, 45(6):785-790.
13. Weber et al, In vitri virucidal effects of Allium satvium (garlic)
extract and compounds, Planta Med 1992, 58:417-423.
14. Zhao KS, Mancini C, Doria G, Enhancement of immune response in mice
by Astragalus membranaceus extracts. Immuno-pharmacolgy 20: 225-34,
1990.
15. Bratter C, Prophylactic Effectiveness of Propolis for
Immunostimulation, Borner GmbH, Berlin, Oct. 1999.
16. Sullivan VK, Burnett FR, Cousins RJ, Metallothionein expression is
increased in monocytes and erythrocytes of young men during zinc
supplementation, J Nutr. 1998 Apr;128(4):707-13.
17. Proshaka jr, Lukasewyez OA, Copper deficiency supresses the immune
responce of mic, Science 213;559-561, 1981.
Watts DL, The nutritional relationship of magnesium, J of Orthomol. Med
3,4 1988.
18. Craig WJ, Health-promoting properties of common herbs, Am J Clin
Nutr 1999;70(suppl):491S-9S.
19. Machado TB, Pinto AV, Pinto MC, Leal IC, Silva MG, Amaral AC, Kuster
RM, Netto-dosSantos KR, In vitro activity of Brazilian medicinal plants,
naturally occurring naphthoquinones and their analogues, against
methicillin-resistant Staphylococcus aureus, Int J Antimicrob Agents.
2003 Mar;21(3):279-84.


Tillbaka till Artikelindex>>>