HälsoVägvisaren Annettes Hemsida

Är det bra att äta fett och i så fall vilket fett?

Fett behöver vi, men rätt sorts fett och i rätt mängd. Fett är mycket viktig energikälla och de essentiella fettsyrorna behövs i alla kroppens celler för uppbyggnad och funktion. De behövs också för upptaget av fettlösliga vitaminer, för hjärnans vävnad, för hormonbalansen, som skydd   för hjärtat, för en frisk tarm m.m. Vi ska däremot minska eller undvika det onyttiga fettet, vilket speciellt är de härdade oljorna, mättat fett med långa fettsyror och för mycket av Omega 6.

 

Mättat fett

Vi behöver det mättade fettet av bra kvalitet som från kokosoljan för att skapa skydd för de inre organen. Det mättade fettet ger god styrka och struktur för cellmembranen och är en bra källa för tillverkning av hormoner och energi. 

 

Mättat fett består av en hel familj av fetter. Det är vanligtvis mättade fetter med lite längre kolkedjor som har negativ effekt på kroppen medan de mättade fetterna med korta och medellånga kolkedjor, som kokosolja, har positiv inverkan på kroppen. 


Mättat fett från mejeri- och köttprodukter bildar i större utsträckning endotoxiner som är ett gift som de dåliga bakterierna i tarmen bildar och som ökar inflammation i kroppen. En måltid med mycket animaliskt fett kan öka endotoxinerna i blodet med så mycket som 50%. Hög halt animaliskt fett i blodet minskar också syrehalten i blodet, vilket gynnar infektioner.


Hög andel animaliskt protein och fett i kosten gör det därför svårt för kroppen att läka vid kroniska sjukdomar. Begränsa därför intag av det mättade animaliska fettet.


Källor till Mättat fett med långa fettsyror är:

Grädde, ost, cream fraiche, smör, sky, fläskkött, kött som är fett (mindre i viltkött), skin från fågel och smör.

Källor till Mättat fett med korta och medellånga fettsyror:
Kokos, kokosolja. 

  • Kokosoljas fördelar
    Skiljer sig från annat mättat fett med sina medellånga fettsyror och genom att det inte cirkulerar i blodbanorna, utan sänds direkt till levern där det omvandlas till energi i stället för att lagras som kroppsfett, detta gör att ämnesomsättningen ökar. Kokosolja sänker LDL- (onda) och höjer HDL- (goda) kolesterolet. Kokosoljan innehåller laurinsyra och kaprylsyra som skyddar mot svamp, virus och bakterie-angrepp. Kokosfett är bra att steka och fritera i eftersom det tål hög värme. Använd oraffinerad kokosolja som blir flytande vid ca. 25 grader. Kokosfett som ligger i paket är raffinerat, det vill säga det är härdat och därmed är det lika skadligt som annat härdat fett.

  • Smör
    Innehåller bl.a. smörsyra har positiva effekter på tjocktarmen, vilket är bra att vi får i oss, innehåller också lite korta och medellånga fettsyror. Därför är det  bättre att  använda smör i begränsade mängder och undvika margariner som innehåller mycket Omega-6.

Mättat fett och kolesterol
För mycket av det Mättade fettet med långa fettsyror ökar förekomsten av det onda kolesterolet, LDL, kan även ge insulinkänslighet som är ett förstadium till typ 2-diabetes. 
Detta animaliska fettet är också mer belastande för levern och kroppens avgiftning.


Både högt LDL-kolesterolvärde och diabetes är riksfaktorer för hjärtsjukdomar. Vi behöver dock det goda kolesterolet HDL, som är livsviktigt för att bl.a. stabilisera cellerna. HDL ökar bland annat av Omega 3, Omega 9, kostfiber och motion.


Snabba Kolhydrater och kolesterol

Studier visar att det som påverkar blodfetterna/kolesterol mest negativt är snabba kolhydraterna som socker, vitt bröd m.m. Vilket man kanske inte kan tro när man pratar om fett.


Enkelomättat fett och dess gynnsamma effekt på hälsan

Omega-9,

Tillhör enkelomättat fett och det minskar det onda kolesterolet LDL och ökar det goda kolesterolet HDL. Finns i Olivolja, Rapsolja men även i orostade Nötter, Mandel och Avokado.


  • Olivolja innehåller också olivpolyfenoler som är antioxidanter. Studier visar att Olivoljan innehåller ämnen som har inflammationshämmande effekt. Använd Olivolja som är kallpressad, bra att använda kall som i salladsdressing, kan användas till matlagning men tål ej för hög värme.

Fleromättat fett och betydelsen av balans mellan Omega 3 och Omega-6

Vi behöver de essentiella fettsyrorna Omega -3 och Omega-6 men i vår moderna kost får vi i oss en alldeles för hög andel Omega-6. De senaste 100-150 åren har det skett en dramatisk ökning av omega-6 på grund av ökat intag av vegetabiliska oljor och margariner från majs, solros, tistel, bomullsfrön och sojabönor. Ratiot mellan Omega-6 och Omega-3 är nu 20-30:1 istället som tidigare 1:1 eller 2:1. När vi får i oss en för mycket Omega-6 i förhållande till Omega-3, gynnas inflammatoriska processer. Omega-6 källor behöver vi mindre av, Omega-3 får vi däremot anstränga oss för att få i oss tillräckligt av. Fleromättat fett är värmekänsligt och härsknar lätt. Förvara Omega-3 oljor i kylen, Linfröolja kan frysas in i mindre mängder o tas fram efterhand.

 

Omega-3 fettsyror

finns i Fet fisk, tyvärr innehåller också fisk en hel del tungmetaller som kvicksilver. Det är därför säkrare att få i sig Omega 3 från vegetabiliska källor som från Linfröolja, Hampafrön, Pumpafrön, Valnötter, Gröna blad, Kött från vilt och djur som är betande (kött från djur som får kraftfoder innehåller mer Omega-6) eller i tillskott som kommer från alger t.ex. Simrisalg.

Omega-3 innehåller EPA och DHAoch har följande verkan:

  • Hämmar inflammationer (EPA),
  • Skyddar mot hjärt-/kärlsjukdomar (EPA)
  • Minskar stresshormoner (EPA)
  • Motverkar depression och mentala sjukdomar, ökar mental funktion (EPA+DHA)
  • Gynnar fettförbränning och viktkontroll, motverkar diabetes (EPA)
  • Till hjälp för barn med läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, dyslexi, hyperaktivitet, ADHD, autism och cystisk fibros (DHA)

GLA :

Finns i Jättenattljusolja och gurkörtsolja, är bra för att:

  • Lindra PMS
  • Sänka förhöjda blodfetter och högt blodtrycket
  • Läka eksem och akne
  • Lindra överaktivitet och koncentrationssvårigheter
  • Studier med GLA-tillskott vid AD/HD har barnläkaren och Neuropsykiatriker Tore Duvner gjort och han sammanfattar det så här: "Om jag sammanfattar min studie (på 40 barn), placebokontrollerad och dubbelblind och mina kliniska erfarenheter av sammanlagt 500 barn och ungdomar, kan jag konstatera att drygt en tredjedel av barnen får en mycket positiv effekt på hela sin AD/HD-problematik genom att ta GLA-tillskott. Tillförsel av GLA ger i många fall en påtaglig lindring av överaktivitet, koncentrationssvårigheter och affektutbrott, jämförbar med effekten av centralstimulantia. Effekten kommer oftast inom 2-3 veckor men kan ibland komma långsammare."

Härdade vegetabiliska oljor

och oljor som lätt omvandlas till Transfettsyror vid upphettning ska vi undvika eftersom de ökar LDL-(onda) och minskar HDL-(goda) kolesterolet samt ökar risken för cancer och hjärt/kärlsjukdomar. Härdade oljor finns i kex, kakor, pommes frites, stekt och friterad mat på restauranger, halvfabrikat som t.ex. pajer. Oljor som lätt omvandlas till transfettsyror är majsolja, matolja, solrosolja.

 

Källa:

Näringsmedicinska uppslagsboken, av Peter Wilhelmsson
Tidskriften "NaturMedicin o Hälsa" artikel av Steven Acuff om Kokosolja.

Boken: "ADHD" av Tore Duvner

FOOD PI+/RMACY av Lina Nertby Aurell och Mia Clase

Sammanställt av:

Annette Löfman, Näringsterapeut i Lund.