HälsoVägvisaren Annettes Hemsida
Artikel om astma och allergi i "Näringsmedicinsk tidskrift"
Näringsmedicinsk behandling av astma och allergi

Peter Wilhelmsson, näringsmedicinare


Astma är en sjukdom där luftvägarna blir sammandragna och blockerade. Detta leder till hosta, förkortad och ansträngd andning och ökad slemproduktion. Ökad utsöndring av histamin utlöser ett astma anfall. Histaminreaktioner ger också hudutslag och andra diverse allergi- reaktioner mot mat, miljö eller luftburna allergener. Så det finns ett mycket starkt samband mellan astma och allergi.
Astma och allergi fortsätter varje år att öka i vårt samhälle, trotts bättre hygien och ökad användning av läkemedel som ofta är starkare än tidigare. Astma och allergi är typexempel av tillstånd där modern medicin har varit maktlös att ge en adekvat behandling. Dessa två sjukdomar är tyvärr också mycket missförstådda av den moderna skolmedicinen.
Man förknippar ofta astma med irritationer associerade med luftburna allergier. Dessa orsakar eller åtminstone utlöser astmaanfall. Men många studier och erfarenhet från tusentals terapeuter och läkare som arbetar med klinisk ekologi visar att det ofta finns många olika associationer och faktorer som kan orsaka astmabesvär. När man undersöker astma och andra kroniska sjukdomar från ett helhetsperspektiv ser man att det ofta finns en kombination av många olika orsaker och utlösande faktorer som leder till ett kroniskt tillstånd som astma.
I min bok, Besegra Din Allergi, belyser jag att allergi och överkänslighet har mycket mer omfattande och bredare betydelse än inom modern skolmedicin. Allergier kan ge många fördröjda reaktioner som astma, huvudvärk, depression, ångest, muskelvärk, mm som inte kommer direkt efter intag av ett irriterande födoämne utan kanske timmar eller till och med dagar efteråt. En fördröjd allergi är ofta en av huvudorsakerna till långvariga astmabesvär, det vill säga att man regelbundet äter födoämnen eller utsätter sig för miljöfaktorer som irriterar luftvägarna eller ökar utsöndring av stress- hormoner från binjurarna. Andra bidragande faktorer till uppkomst av astma kan vara:
o Ärftliga
o För lite bröstmjölk och för tidigt introduktion av allergena födoämnen
o Brist på saltsyra och nedsatt enzymproduktion
o Mineralbrister- och obalanser
o Biverkningar från läkemedel
o Binjureutmattning från långvarig stress
o Långvarig exponering för miljögifter o Känslomässiga trauma

Faktorer som utlöser anfall kan vara:

o födoämnen
o dofter
o djur
o pollen
o damm
o sängkläder
o kall luft
o känslomässig trauma
o stress
o motion och överansträngning
o kemikalier i miljön
o konserveringsmedel
o färgtillsatser
o intag av magnecyl
o läkemedelsreaktioner
o skador från vaccinationer

Dr. Michel Odent fann när han granskade statistiken att barn som hade blivit vaccinerade mot kikhosta hade sex gånger större sannolikhet att utveckla astma än barn som inte hade vaccinerats (1).

Rätt kost förbättrar
Astma är en av de sjukdomar som förbättras när man gör en omfattande kostförändring. Redan på 1200-talet rekommenderade den kände läkaren Maimonides en specialkost för astmatiker. Att äta rätt typ av kost kan förebygga och även lindra astmaanfall på fyra olika sätt: 1) Kontrollera underliggande inflammation av luftvägarna. 2) Utvidga luftvägarna. 3) Tunna ut eller späda ut slemmet. 4) Förebygga och minska matbaserade på allergi- reaktioner.
Vid en undersökning hade hela 92 procent förbättrats efter att de hade följt en vegankosthållning under ett års tid (2). Vegankost har visat sig vara mycket skonsam och stärkande för de allra flesta astmatiker.
Följ en lågallergihelkostdiet. Hela 93 procent av 118 patienter i en studie fick en markant förbättring av sina astmasymtom när de undvek allergena ämnen under 6-12 månader (3). De flesta astmatiker har dolda allergier eller överkänslighet mot födoämnen som de inte själva är medvetna om. En fasta, halvfasta eller reningskost som är fri från de vanligaste allergenerna kan avslöja vilka födoämnen som försämrar astmatillståndet. Undvik de vanligaste matallergenerna för astmatiker: griskött, nötkött, vete, mjölk, majs, soja, ägg, choklad, socker och apelsin.
o En kosthållning med lågt intag av glutamat, tryptofan, tartrazin och sulfiter kan hjälpa. Sulfiter används ofta i halvfabrikat för att minska missfärgning av mat och minska tillväxt av bakterier i maten.
o Minska intag av salt och alkohol. Minska också intag av magnecyl, färgämnen och mattillsatser.
o Spädbarn bör få bröstmjölk så länge som möjligt (helst två år) och var ytterst försiktig med att introducera allergener i kosten. Rotera maten för omväxling om det finns atopiska sjukdomar i familjen. Receptideér hittar du i Ingrid Franzons receptbok för allergiker: Hjälp, Vad Ska Jag Äta.
Den amerikanska näringsmedicinske läkaren Dr. Jonathan Wright finner att de flesta som har astmabesvär har bristande produktion av saltsyra. Detta kan leda till bristande produktion av pepsin och intrinsiska faktorn som i sin tur leder till låga B12 värden. De flesta astmatiker har nedsatt näringsupptag och därmed många mineralobalanser. Följande information visar vilka näringstillskott har visat sig speciellt viktiga för astmatiker.

Tillskott förbättrar astman

Vitamin B6 är känt för att bland annat korrigera en abnormal tryptofanomsättning som är ett kännetecken för astmapatienter. Regelbunden tillskott av B6 har visat sig ge klinisk förbättring hos astmapatienter under lång sikt.Vid en studie på barn visade det sig en förbättring av astmasymtom efter intag av 200 mg dagligen av vitamin B6 (4). I en annan studie rapporterade samtliga astmatiker som intog 50 mg B6 två gånger dagligen en dramatisk minskning i frekvens, varaktighet och svårighetsgrad av astmaanfallen (5).
Vitamin B12-tillskott, speciellt genom intramuskulära sprutor, har visat sig drastiskt reducera astmasymtomen. I en studie med 85 patienter upplevde alla astmapatienter förbättring av symtom och färre anfall efter de hade fått injektioner av 1000 mcg vitamin-B12 intramusklulärt varje vecka (6). I en annan studie blev 18 av 20 deltagare bättre från sina astmabesvär efter regelbundna vitamin B12-sprutor (7). Dr. Jonathan Wright rekommenderar dagliga vitamin B12-sprutor , allt mellan 1000 - 4000 mcg till barn och vuxna. B12 är speciellt viktigt för astmatiker som är känsliga mot sulfiter. B12 har visat sig mer effektivt för blockering av sulfitreaktioner än läkemedel (8). Det kan dock behövas kombineras med molybdentillskott i vissa svåra fall för tillfredställande resultat.
C vitamin visar sig också minska astmasymtom. Astmatiker har ofta låga halter C- vitamin i blodet i jämförelse med en "normal" genomsnittsperson. I en studie med barn som tog tillskott av 1000 mg C-vitamin dagligen hade de mindre antal anfall än gruppen som intog placebo- tabletter (9) Det är bevisat att intag av C-vitamin minskar histaminvärdena i blodet (10). C-vitamin tillskott är ännu mer effektivt när det finns i kombination med bioflavonoider som också har en antihistamineffekt.
Essentiella fettsyror.
Regelbundet intag av extra tillskott av omega 3 fettsyror förbättrar astma (11). En kost som är riklig på omega 3 fettsyror skyddar lungorna mot utveckling av astma under barndomen och mot besvär i andningsvägarna för rökare senare i livet enligt forskare vid Royal Prince Alfred Hospital i Australien (12). Omega 3 fettsyror finns främst i fisk som lax, makrill, sill samt i linfröolja.
Magnesium.
Flera studier har visat att andningen blir bättre när magnesiumblodvärdet förbättras (13). Även den mycket respekterade medicinska tidskriften Lancet rapporterade ett stark samband mellan ökad magnesiumintag och minskade astma besvär (14). Magnesium kan tas i form av tabletter eller genom sprutor för att lindra astma. För några år sedan bekräftade en studie det som näringsmedicinare har känt till under många år, nämligen att intravenöst magnesium kan häva ett svårt astmaanfall inom några minuter (15). Tyvär är det sällan svenska läkare använder injektioner med näringslösningar i akuta behandlingssituationer.
Selen.
I en dubbel-blind studie visade det sig att astma patienter som fick selentillskott visade signifikant klinisk förbättring (16). Astmatiker har lägre glutationperoxidasvärden än ickeastmatiker. Selen är en nyckelkomponent av glutationperoxidas som skyddar från skada från fria radikalier, speciellt från leukotriener som kan vara 1.000 gr starkare än histamin i sina skadliga effekter på kroppen. Leutrotrienbildning blockeras av bl qa selen. Därmed minskas inflammationer i kroppen.
Jod.
Det finns flera studier som visar samband mellan minskade astmabesvär och tillskott av kaliumjod. I en studie med 52 barn visade 18 procent stor bättring och 46 procent signifikant förbättring efter 12 veckors intag av jod (17).
Saltsyra.
Bristande förmåga att producera saltsyra är en mycket vanlig fenomen. 80 procent av 200 astmatiska barn hade låg saltsyraproduktion (18).
Niacin,
pantotensyra, kalcium, vitamin D, molybden och zink är ofta låga hos personer med astma.
Koppar
kan vara högt, speciellt hos kvinnor som intar P-piller regelbundet. Höga kopparvärden minskar immunförsvarets aktivitet och leder till flera infektioner och förkylningar. Undersök gärna mineralvärdena genom att ta en hårmineralanalys. Nutri-Tech i Göteborg (031-139333) kan ge mera information. Jag hade själv mycket besvär med astma under ungdomsåren och har fått mycket stor hjälp av flera av kurerna som jag presenterar.
Följande välbeprövande kost-, livsstil- och näringsprogram för att minska eller kurera astma är mycket framgångsrik.

Diet och livsstil

Upptäck och undvik matallergener och skräpmat från kosten. Undvikt luftburna allergener. Rena luften. Skaffa dig en luftjoniseringsapparat. Skaffa dig växter i hus och kontor som renar luften, t ex ampellilja. Byt ut katten mot en boaorm! Helst inget eller minimal kontakt med katter, hundar och andra pälsdjur under rehabiliteringen. Man kan sedan successivt försöka att vänja sig efter det att du är astmafri.
Följ en vegankost eller en vegankost plus fisk två till tre gånger i veckan. Drick minst två liter vatten varje dag. Andningsövningar och yoga brukar hjälpa en astmatiker att lära sig att andas bättre. Det kan behövas bearbetning av trauman som kan vara en underliggande orsak. Ät mera lök, vitlök och cajennepeppar. De har slemlösande och cirkulationsbefrämjande egenskaper.

Fasta eller halvfasta

Astmatiker brukar blir bättre av ett bra grundläggande reningsprogram med en fasta eller halvfasta. Använd gärna leverfunktionstest för att utröna kroppens reningsfunktion och ett tarmpermeabilitetstest för att se om det finns tarmläckage eller reaktioner till allergena födoämnen. En tarmpermeabilitetstest före och ett efter man ätit misstänkta födoämnen. En reningskur brukar vara det första jag gör med en astmatiker för att ta bort blockeringar, samt till att ändra på kostvanor och minska symtomen. Minst hälften av symtomen brukar försvinna med en månads halvfasta med begränsat intag av mat och rikligt intag av vatten, örter, grönsaksjuicer och näringsdrycker. De flesta astmatiker är förgiftade av rester efter lång användning av läkemedel och med ansamlingar av slem och slaggprodukter. En test för leverfunktion eller indikantest visar hur toxisk man är. Ovanstående funktionstester kan beställas hos Scandlab (08-7546787. Fasta två veckor eller halvfasta minst sex veckor varje år för att hålla kroppen och andningsvägarna fräscha.

Kosttillskott

Tag en högpotent multvitamin/mineraltablett som grundnäring. Linfröolja - två till tre teskedar dagligen. Magnesium - 600-1200 mg dagligen. De här mängderna kan ge diarré: Trappa upp successivt efter intag av 400 mg och prova en glycinatform av magnesium om du får diarré av andra sorter. C vitamin - 1-4 gram dagligen. B5 (pantotensyra) 2000 mg dagligen och/eller binjurekörtelextrakt. B6 100-200 mg dagligen. Jag använder en kombination av B5, B6, C-vitamin och magnesium för att minska på pillerburkar och patientens kostnad. En serie av B12 sprutor varje dag eller flera gånger i veckan under minst 6 veckor eller intag av B12/folsyratillskott. Omvärdera behovet efter sex veckor med sprutor eller efter tre månader med tablettintag.

Selen 200 mcg dagligen.

Intag av saltsyra och matsmältningsenzymer vid varje stort mål. Jod eller sköldkörtelstöd intas endast om det visar behov efter mätning av underarmstemperatur enligt Dr. Broda Barnes metod. (Morgontempen borde vara mellan 36,5-36,9 under de fyra första mensdagarna). Annars räcker den mängd jod man får i den starka multivitamin/mineraltabletten. En hårmineralanalys är mycket värdefull för att utvärdera om patienten har förhöjda kopparvärden och tungmetaller. Magnesiumstatusen kan också ses och följas genom en håmineralanalys två gånger per år.
Viktiga örter som kan lindra astmabesvär: Ma Huang, Lobelia, Altearot, Timjan, Ålandsrot, Kungsljus, Bockhornsklöverfrö. Te av bockhornsklöverfrö och lakritsrot är min favorit för att lena bronkväggarna och lösa upp slem.
OBS! Det är viktigt att patienter och helst näringsterapeuten har bra kontakt med patientens läkare så att astmasprayer och astmamediciner successivt kan trappas ned i samråd med läkaren under rehabiliteringstiden. Man bör vara försiktig med intag av mer än två koppar lakritsrotste dagligen. Lakritsrotste och koppartillskott förstärker effekten av cortisonpreparat.

Akuta astmaanfall

Vid svåra anfall bör man ringa ambulans och komma till akuten snabbt. Vid icke livshotande men obehagliga anfall: Drick några koppar kaffe. Kaffe har visat sig vara lika effektivt som många astmamediciner vid akuta anfall (19). Näringsmedicinska läkare i USA som Dr. Alan Gaby har fantastiska resultat med injektioner av näringsämnen: tex en blandning av vitaminerna B3, B5, B6, C-vitamin, kalcium och magnesium. Man kan ta dessa i tablettform om man inte kan få dessa intravenöst.

Örtmediciner som är bäst vid akut astma:

Ma Huang och Lobelia inflata. I andra hand: timjan, bockhornsklöverfrö och lakritsrot.

Referenser
1. JAMA, 1994;272:592-3.
2. Lindahl, O. "Vegan diet regimen with reduced medication in the treatment of bronchial asthma". J. Asthma. 22:45-55, 1985.
3.Peliken, Z. "Bronchial asthma due to food allergy". XII International Congress of Allergy and Clinical Immunology. Washington D.C. October 1985.
4. Collipp, PJ. "Pyridoxine treatment of childhood bronchial asthma." Ann Allergy. 1975;35;93-97.
5. Am. J. Clin. Nutr., 41: 684-688, 1985.
6. Acta Allerfologica, 1957; XI: 261-8.
7. Simon, SW. "Vitamin B12 therapy in allergy and chronic dermatoses." J. Allergy. 1951;2:183.
8. Simon, RA. "Sulfite-sensitive asthma." Res. Instit. Of Scripps Clinic Scientific Report. 39:57 58, 1982-1983.
9. Tropical Geograph Med, 1980;32:132-7.
10. Clemetson, CA. "Histamine and ascorbic acid in human blood". J. Nutrition. 110(4):662-68, 1980. Allmäna referenser
11. J. Clin. Allergy, 1988;81:183.
12. Woolcock, Ann. "Is the in Asthma Prevalence Linked to an Increase in Allergic Antigen Load". Allergy. 1995;50:935-938.
13. J. Astma, 1985; 22:3-11.
14. Britton, J. "Dietary magnesium, lungfunction, wheezing, and airway hyperreactivity in a random adult poplulation sample" Lancet. 1994; 344:357-362.
15. Skobeloff, EM. "Intravenous magnesium sulfate for the treatment of acute asthma in the emergency department." J.A.M.A. 1989;262:1210-1213.
16. Allergy. 1993;48:30-6.
17. Falliers, JF. "Controlled study of iodotherapy for childhood asthma." J. Allergy. 1966;38:183.
18. Bray, GW. "The hypocholorhydria of asthma of childhood." Quart. J. Med. 24:181-97, 1931.
19. Becker, AJ. "The bronchodilator effects and pharmacokinetics of caffeine in asthma." N. Engl. J. Med. 310 (12):743-46, 1984.
Allmäna bokreferenser
McTaggart, Lynne. "Asthma: a breath of fresh air" Proof! Spring 1997. Vol. 1. No. 3. London, England.
Murray, Michael och Pizzorno, Joseph. Encyclopaedia of natural medicine. Macdonald Optima, London, England, 1990.
Werbach, Melvyn. Healing Through Nutrition. Thorsons. London, England. 1993.
Wilhelmsson, Peter. Besegra Din Allergi. ICA förlaget, Västerås, 1989.


Tillbaka till Artikelindex>>>